"Ett hånskratt rullar runt jorden"

Musiktidningen Sonic roar sig i senaste numret med att lista 2000-talets femtio bästa låtar. Eftersom jag tycker att det är roligt med listor så hade jag stort nöje av att läsa skribenternas åsikter om vad som präglat det senaste decenniet i musikväg. Dock höll jag på att trilla av stolen och köra en klassisk Kapten Haddock-utspottning av kaffet när jag fick läsa hur de rankat. Horribelt är vad det är. Läs bara:

För det första så ligger the Knifes Heartbeats etta på listan. Visst är det en bra låt, mycket bra till och med, men att det skulle vara det bästa stycke som frambringats på fem och ett halvt år känns inte särskilt troligt.

Håkan Hellström har tre låtar med på listan, på 5, 23 och 35 plats (Känn ingen sorg för mig Göteborg, En vän med en bil och Gårdakvarnar och skit). Dessutom tillhör två av platserna Rocky Dennis, en parentes på till och med den svenska musikscenen. Om man går på antalet platser så skulle Håkan Hellström vara 2000-talets största musiker; Jag kan bara le och säga som Sven Delblanc gjorde angående Harry Martinsons nobelpris: "Ett hånskratt rullar runt jorden". Det är bara det att i det här fallet så lär jorden knappast bry sig, och tur är väl det.

Vilken låt jag själv skulle haft i topp? Tja.. en icke alldeles genomtänkt 5 i topp skulle kunna se ut något sånt här:

1. Franz Ferdinand - Matinée
2. White Stripes - The air near my fingers
3. Martha Wainwright - G.P.T
4. Libertines - Can't stand me now
5. Damien Rice - Blower's daughter

Jävla pretto-Sonic.

Ett hånskratt rullar runt mitt rum.

Missförstå mig rätt nu. Folk får tycka vad de vill, men det är som i politiken; det finns gränser, vissa värdegrunder som man bör respektera. Att placera Håkan Hellström före White Stripes på en topplista är ett brott mot sådana värdegrunder.