tisdag, december 08, 2009

Farväl till 00-talet - år 2001

Summeringen av mitt decennium fortsätter. Idag: 2001 - året som rymde en Odyssé.

Kvarteret Lyckan stod fortfarande kvar och i slutet av Ågatan låg Marleys. Sommaren 2001 var vi där jämt. Fredagar, lördagar och de onsdagar jag inte jobbade (nattskiften på Posten var utformade så att varannan onsdagnatt tillbringades i 82-borgen) var vikta för den lilla baren med obefintligt matutbud och bartendrar med namn som Jalle och Palle. Alla var välkomna och en öl gick på runt 30 kronor. DJ:n stod på någon underlig ställning som man fick ta sig till via en ranglig trappa och under Gatufesten fyllde de hela golvet med sand för att försöka få till något slags Hawaiistämning (men jag är inte hundra på att det var just 2001).

Jag och Anders jobbade på Posten tillsammans. Han hade körkort och bil – det hade inte jag. När vårt skift slutade vid sjutiden på morgonen slog vi lite rituellt igång bilstereon. Ur högtalarna strömmade Förlorad igen med Nicklas Strömstedt, Kärlekens tunga med Eldkvarn och Grace med Jeff Buckley – samma musik varje morgon, samma längtan hem till sängen och samma känsla av glädje då man lyckats avverka tolv ytterligare arbetstimmar.

Magnus Waldemarsson körde som en biltjuv, Systembolaget började med lördagsöppet och Capri hade världens bästa pizzor. Kalle fyllde 20 år och firade med årtiondets fylleslag ute i Harv. I juli åkte vi till Storsjöyran. Jag fick min mobil stulen, Sampo bet en tjej i låret och Olle urinerade inne i det hyrda militärtältet. Hammerfall, Thousand Dollar Playboys och Thorsson på scen – och på campingen drog Kalle i sig 20 öl på en dag medan jag själv var ytterst nära att få stryk av ett gäng argsinta norrmän efter att ha pratat (något närgånget, ska erkännas) med fel tjej.

Tidigare under året firade jag Valborg i Uppsala. Säg sista april och varenda akademiker får något drömskt i blicken – men då, mitt första år – hade jag inga större förväntningar. Tjernström kom ner från Härnösand, det var shortsvärme och vi tillbringade dagen i Engelska parken. Anders Toll hade fest på kvällen och på Wermlands beställde Tjernström, hänförd av de låga alkoholpriserna, in nya Sex on the beach så fort bartendern blandade dem med apelsinläsk istället för, som han föredrog sina, med juice.

Det var Nationalekonomi A och Pinocchioluncher. Klas Eklund och Uppsala special. Snerkes fortsatte att vara utgångsstället framför andra och Lunarstorm var fortfarande det hetaste webbcommunitiet.

Sommaren avslutades med en oönskad utflykt nedför Nolbybacken. På hösten flyttade jag till Rickomberga och blev sambo med Pär, som dock tillbringade de flesta av sina helger i Sundsvall. I början av september dog min faster och samma kväll sköt Andreas Andersson Sverige till fotbolls-VM efter en makalös vändning mot Turkiet i Istanbul. Några dagar senare kraschade två plan in i World Trade Center och två dagar efteråt tog jag körkort efter en uppkörning i Bergsåker. I oktober gjorde Andreas Yngvesson det mål som höll GIF kvar i Allsvenskan efter 1-0 mot Hammarby i en match där alla var nöjda eftersom ”Bajen” redan säkrat sitt första och hittills enda SM-guld omgången innan.

Jag läste Statskunskap B och drack Pepsi Max. Tog sena promenader till ICA Väst och åt mängder av weisse volnuss. I november gjorde Henke Zetterberg fyra mål mot Finland i Sweden Hockey Games och fick så småningom åka med till OS i Salt Lake City. Månaden senare skulle jag skriva min första akademiska uppsats, b-uppsats i Statskunskap. Men mörker, kärleksbekymmer och ett visst mått av lathet gjorde att jag aldrig kom igång – och den uppsatsen fick istället ligga på is till 2006. Men dit kommer vi vad det lider …

3 kommentarer:

Erik sa...

Anekdot:

Tre raska gossar vid namn Erik, Mikael och Rasmus möttes en snöig onsdagskväll strax innan Jul för att diskutera och träta som så många gånger förr. På agendan stod postmodernismen, Jesus and mary-chain och allmänt skvaller. Mötet ägde rum på Skeppan som förutom de tre gossarna var heldött. Ett gemensamt beslut togs därför att promenera bort till Lyckan. De trendriktiga skaljackorna ( trendigt i studieorter alltså) zippades igen Clarks-skorna knöts igen och luggarna lades till rätta (Mikael hade ingen lugg och Erik inga Clarks men ni fattar).

Under stoj och stök rundades hörnet vid Åhléns men de glada tillropen sattes bestört i vrångstrupen; Det fagra kvarteret med Lyckan i sin källare var en grushög. Snopenheten låg som ett lock mellan stadsbergen den kvällen.

Mattias sa...

Aaah! Kvarteret Lyckan naturligtvis. Måste ändras på momangen.

Spännande anekdot för övrigt. Vilket trauma det måste ha varit.

Louise sa...

Lyckan, vilket ställe! Till och med jag har fina minnen därifrån...