Hon finns många hundra mil ifrån mig
hennes dofter sprids i mina minnen
tid och rum smälts samman till en enhet
hopp om försoning
väntar ständigt på mig, men jag tvekar
viljan att förklara söker hörnet
mörkret börjar sluta sig kring modet
vildsint det kväver
tron på hennes vetskap om min kärlek
tankarna har plötsligt slutas andas
lungfunktionen uppehålls av minnen
tystnaden talar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar