Det är nog nu.
Vi har apat efter britterna och italienarna i allt för många decennier nu. Importerat deras sånger, deras banderoller och deras ramsor. Stått på en oktoberkall läktare och skrikit oss hesa till sånger som ursprungligen använts på Anfield eller Delle Alpi, allt medan vi hela tiden, medvetet eller omedvetet, har struntat i vårt eget läktararv.
Nu i sommar ska vårt svenska fotbollslandslag återigen spela mot England.
Min fråga är: ska vi då än en gång stå där i våra blågula tröjor och heja fram grabbarna med sånger och ramsor som kommer just från - England?
Mitt svar är: naturligtvis inte.
Härmed lanserar jag kampanjen Gamla ramsor VM 2006. Om ni har sett ett enda gammalt journalklipp om idrott så har ni garanterat hört någon av dem. Femtiotusen personer på Nya Ullevi som taktfast skriker ut ett "Heja grabbar, friskt humör", allt under ett envetet viftande med hatten. Man kan inte undgå att tänka; visst hade de trevligare förr?
Jag ska personligen maila kvällstidningarna för att se till att även de propagerar för de gamla, fina ramsorna från förr. Men ditt stöd behövs också.
Exempel på gamla ramsor jag har i åtanke är:
Sassa brassa mandelmassa. Vi vill höra nätet rassla.
Här var det livat, här var det glatt, här var det rosor i morsans hatt.
eller klassikern
Heja grabbar friskt humör. Det är det som susen gör.
Sommaren 2006 är det dags för ett litet land från Norden att chocka fotbollsvärlden. Om spelarna gör det på planen så kan vi se till att göra vårt på läktarplats. Vi svenskar kommer garanterat att framstå som världens gladaste och hurtigaste folk, och därmed lägga beslag på den status som norrmännen abbonerat på sedan urminnes tider.
Gamla ramsor VM 2006. Det handlar inte bara om support, det handlar om det svenska kulturarvet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag ställer lätt upp på det här uppropet! Sign me up! Och ja, det var bättre förr. Per definition...
Fast jag undrar bara: Vilka är egentligen de där försvenskade engelska hejarramsorna du hänvisar till? Den enda läktarsupport jag har varit med om i svensk arenaidrott är ett idogt stöl-brölande och ett och annat spontant "domarjävel!!".
sign me up!
Skicka en kommentar